Vår Kina resa.

Vi fick 2 dagar i Beijing innan vi flög vidare ner till provinsen Guangdong.

Dessa dagarna fyllde vi med shopping. Sååååååå billigt!!!!!!!!!!! Och såååå lätt att ändå pruta!!!!!!!!!!!!!!

Redan andra dagen var vi tvungna att köpa den största resväskan vi kunde hitta för att fylla med allt nyinköpt.

Skulle jag känna mig som mamma med en gång?

Det var många tankar, mycket oro och ändå mest av allt glädje och förväntan.

Och där satt hon, i soffan bakom sin ”nanny”. Och visst kände vi igen henne.

Lite mer hår än på fotona men ändå sig lik.

Vi var första paret ut som fick ta emot vårt barn.

Thilde tittade sig storögt omkring. Hon grät inte men såg lite förundrad ut.

Äntligen!!!!!!!!!!!! Och det kändes så rätt. Visst var hon MIN dotter.

(Och Taistos så klart.)

Efter en liten stund så påverkades Thilde av de andra barnens gråt och hon grät en liten stund. Det kändes bra för det var ju en sund reaktion.

Klockan 18 var vi tillbaks på hotellet och fick möjlighet att i lugn och ro bekanta oss med henne.

På stapplande steg började hon utforska allt som fanns i hotellrummet.

Nannyn hade berättat att hon varit barnhemmets clown och det visade hon att det stämde. En liten tös med humor, glimten i ögat och smilgropar i kinderna och hon var vår!!!!!!!!!!!

Två dagar senare skulle vi få resa till hennes barnhem och få se var hon tillbringat sina första 15 månader i livet.

Tänk om Thilde skulle påverkas av att komma tillbaka ”hem”???

Tänk om hon inte skulle vilja gå till oss igen efter att ha fått återse det gamla invanda?

Men vi ville inte missa denna chansen, att få se hennes första hem.

Att få möjlighet att filma och fotografera där så att hon när hon blir större skulle få se hur det var.

Och hur var det då?

Många sängar och många barn i samma sovsal. Men bättre än vad vi föreställt oss. Inte som man sett på TV.

Detta var alltså ett av de bättre barnhemmen.

Thilde blev genast upplyft av barnskötarna och jag kände mig orolig.

Tänk om hon inte vill komma tillbaks till oss igen.

Men jag hade inte behövt oroa mig. De två dagarna vi haft tillsammans med henne hade fått henne att acceptera oss.

Nu var det inte bara JAG som kände mig som mamma.

Nu hade Thilde på sitt sätt talat om att hon accepterat sin nya mamma och pappa.

Resten av dagarna i Guangdong provinsen var som en semester efter att vi hade sköt undan all pappersexercise med myndigheterna. Tack och lov för våra underbara guider som såg till att allt gick smidigt. Vi behövde bara se till att passa tiden då bussen skulle hämta oss till de olika myndighets besöken.

Vi åkte runt och såg oss omkring samt shoppade, givetvis. Kläder till Thilde var vi i akut behov av eftersom hon var så liten och allt vi hade med oss var för stort.

Vi besökte ett tempel och en porslinsbutik som jag tyvärr glömt namnen på. Inte lätt att hålla reda på alla konstiga kinesiska namn. Men fint var det. Detta var i februari men det grönskade som om det var den svenska våren med körsbärsträd i blom osv.

Efter 9 dagar i Guangdong så flög vi tillbaks till Beijing. En flygresa på 3 timmar. Den första för Thilde men det gick bra.

Och givetvis måste vi ju besöka Kinesiska muren. Denna delen av muren ligger i Badaling, en knapp timmes bilväg från Beijing.

Tyvärr var det lite disigt denna morgonen men vi hade ändå tur som slapp undan den värsta turist tiden.

En otrolig upplevelse!!!!!!! Så mäktigt och sååååå oändligt. Det var jobbiga trappor att gå/klättra i, inte lätt med en liten tjej hängandes i bärselen på magen. Men pappa klättrade på allt högre och högre.

Sen hann vi ju med att traska runt i den förbjudna staden som ligger centralt i Beijing. En hel stad i staden. Så otroligt stort.

Från den förbjudna staden korsar man gatan och kommer direkt in på "den himelska fridens torg" som jag tyvärr inte fotograferade, det glömdes bort, det blev bara filmat. Tyvärr så var jag så euforisk så att jag hade svårt att komma ihåg att filma och fotografera allt det mäktiga vi såg.

Det blev föståss en hel massa bilder på Thilde men just de där "turistbilderna" hade jag lätt för att glömma. Jag hade ju blivit mamma och var så fullt upptagen med vårt lilla underverk.

Så fort vi fick tid över så for vi ut och shoppade. Vi hade ju vår nya resväska att fylla. På silkesmarknaden (Xiushui) var det pruta som gällde och här gjordes massor av fynd och bra affärer. Mycket pirat men ändå bra kvallitet har det visat sig. Wang Fuijing är det stora shoppingstråket i Beijing.

Här kan man bland annat prova på delikatesser som skorpioner, grodlår, larver och diverse otäcka kryp. Det går bra att se på när de grillas, om de ens tillagas, mycket äts rått!!!!!! Detta var dock mer än vad jag klarar av att både se, och att äta. För övrigt var jag inte alls förtjust i maten i Kina. Det var inte alls den kinamaten som vi är vana vid. Inte blir det bättre av att jag inte kan äta om jag inte vet vad det är.

Efter 14 dagar lämnar vi Kina och återvänder hem.

Flygresan på 10 timmar går jättebra. Vi har fått en otroligt tålmodig liten tös som accepterar allt det nya hon utsätts för. Nu återstår det att se hur hon klarar av att möta Moltas som väntar därhemma. Ett underbart äventyr har det varit men nu vill vi hem till vår Moltas.